För att kunna dansa i gränderna

Rädsla för kyssen och hålla i händerna

För min syster, för din syster, våra systrar

För maktens alla fula gangstrar

För ostraffade alla brotten

För oavbrutna tysta gråten

För helandet av rutna hjärnor

För slocknandet av våra stjärnor

För skammen av att vara pank

För rånen av vår allas bank

För bristen av ett normalt liv

För tanken att vara passiv

För böjda barnet i en soptipp

Förlorade drömmar utan drift

För en kraschad ekonomi

Förbudet av att vara vi

För oförorenad dödlig luft

Förtryckets unkna förföljande lukt

För utrotningen av den iranska tigern

Framtidstron som dog i digern

För djävligt slitna Valiasr träden

För försvarslösa vårdbiträden

För oskyldiga förbjudna hundar

För sandiga stormar och virvelvindar

För spruckna torra stackars sjöar

För våra sålda fina öar

För katters oavbrutna vandring

Förtryckets bestånd, oförändring

För sådana stunders ständiga repris

För brottningens stjärna i guldpris

För anletet som skrattar

För turbaner i stället för hattar

För elever, för framtiden

För motvilligheten, vi är i den

För påtvingade paradiset

Varför livet,  på detta viset?

För genierna i fängelset

För Afghanska ungdomar

För avrättningar utan domar

För det starka täckta håret 

För det smekta sighe låret 

För det djupa svårläkta såret

För enformighetens bestånd

För ett omänskligt tillstånd

För nollvärdes valutan

Bättre att vara utan

För meningslösa tomma orden

För normaliseringen av alla morden

För ruinerna av lufthusen

För slocknandet av snälla ljusen

För solen efter långa natten

Att släcka törsten med frihets vatten

Pusta ut och känna lugnet

Lögnens huvud ska va hugget

Flickebarnet, tunga tvånget

Världen löper långa loppet

Strypta modet, tron och hoppet

Sömnpiller, sömnlösa nätter

I ondska och grymhet inga reträtter

För landsmän som kämpar

med klor och med näbbar

För kvinnor och för män

som inte gett upp än

För alla som strävar

För de som ej bävar

För flickan som ville va en kille

för att hon inte fick göra det hon ville

Hon gjorde sig till lågor, det blev inget tunisiskt vågor

För de som har kämpat

För dem som oss lämnat

för själva käre Shervin som satt inne

För mullas mörka kalla sinne

För kvinnor, liv, och frihet

Frihet, frihet, frihet, frihet, frihet